Högre kvalitet, mindre tidsåtgång och lägre kostnader. Med BIM revolutioneras järnvägsbranschen. Än så länge används det bara i mindre skala – men det kommer snart att förändras.
Enskilda aktörer inom järnvägsbranschen har arbetat med BIM (Building Information Modeling eller Management) i flera år. På Vossloh i Sverige började man internt arbeta med 3D-CAD, vilket är en förutsättning för att skapa BIM-modeller, redan år 2001. Men att arbeta med BIM som ett övergripande verktyg, som man gör inom byggbranschen, har man dock inte börjat med i järnvägsbranschen. Än. Arbetet är i full gång med att ta fram en internationell filstandard för CAD-filer, vilket gör det möjligt att dela BIM-information mellan olika program. I dagsläget är kandidatstandarden IFC Rail (Industry Foundation Classes) tillgänglig för granskning och kommentarer. Standarden har blivit försenad, men den kommer förhoppningsvis att vara färdig någon gång 2022. Eventuellt får branschen vänta ytterligare ett tag, till 2023. För det är inte ett litet åtagande att ta fram en BIM-standard.
– Det är ett omfattande arbete att ta fram en fil-standard. Det handlar inte bara om att ta fram en visuell 3D-modell, ännu mer handlar det om att bestämma vilken data den ska innehålla och hur data ska se ut. Spårväxlarna är bara en liten del i helheten, hela anläggningen – från ballasten under spåret till taket över perrongen – måste inkluderas i en standard, säger Niklas Nilsson, digitaliseringsansvarig på Vossloh.
Om man till exempel vill veta hur många det finns av en viss sorts skruv i en anläggning, som kan finnas både i spåret, i signalanläggningen och på perrongen, så måste det finnas en och samma kod för skruven för att den ska bli sökbar. Om samma skruv har två olika koder så ser datorn den som två olika. Genom standarden kommer det finnas en definition på vilken data som behövs, och hur den ska se ut.
– Exempelvis kommer det finnas en kod som alltid betyder ritningsnummer, en annan kod för materialkvalitet och så vidare.
Smygstartat med BIM
I väntan på standaren har både Trafikverket och Bane NOR så smått påbörjat sina BIM-resor. Bane NOR har till och med föregått denna genom att börja arbeta med förhandsversioner av standarden.
– I Norge har man kommit lite längre med standardiseringsarbetet. Där har man börjat med att definiera alla egenskaper som ska finnas med i BIM-modellen. Deras förvaltnings-BIM är fortfarande i utvecklingsstadiet, men vi har gjort ett par prototyper åt dem, säger Niklas Nilsson.
Trafikverket å sin sida har sedan år 2015 krav på att alla stora projekt ska arbeta i en samverkansmodell med BIM.
– Vi har gjort testleveranser med BIM-modeller som kan användas till förvaltning både till Bane NOR och till Trafikverket. Tanken är att man lätt ska kunna identifiera och beställa reservdelar.
Eftersom kraven på BIM-leveranser har förekommit standarden så har man fått ta fram projektspecifika lösningar. En sådan leverans är Getingmidjan-projektet, där Vossloh tillsammans med entreprenören Sweco levererar en komplett samordningsmodell som innehåller både bro, spår och spårväxlar.
– Det har varit en lång startsträcka för BIM, men det blir mer och mer. Fler och fler av Trafikverkets projekt arbetar med BIM och idag måste man i princip leverera en BIM-modell för att kunna vara med i upphandlingar.
Men just nu står mycket i vänt på att standarden ska komma.
– Så länge som det inte finns en filstandard så finns det inte heller inbyggt stöd för standarden i mjukvaran. Mycket kommer att hända när den väl är på plats. Antagligen går det ganska snabbt att då bygga in stöd för standarden. Sedan blir det lättare för beställaren att kravställa – vilket leder till en högre kvalitet.
När standarden väl är implementerad öppnas det upp för många nya möjligheter – som prediktivt underhåll eller att använda virtuella installationer till utbildning och inspektioner – läs mer i artikeln Så funkar BIM.