Trafikverket har sedan 2015 använt BIM i flera investeringsprojekt – men bara i byggnadsfasen. Och då utnyttjas inte metodens fulla potential.
– Faktum är att BIM-metoden snarare gör som mest nytta efter anläggningen byggts klart, säger Karrar Ibrahim, BIM- och digitaliseringsspecialist på Trafikverket.
Medan BIM-projektering (Buildning Information Modeling) etablerats som en mer eller mindre självklar metod i bygg- och fastighetsbranschen, har den inte haft samma genomslag inom järnvägsbranschen. Enskilda aktörer, inklusive Vossloh, har visserligen arbetat med metoden länge. Trafikverket har beställt BIM i flera olika projekt i byggnadsfasen, exempelvis Getingmidjan [läs mer här]. Avsaknaden av standarder och struktur har dock gjort att BIM inte ännu tagit sin plats som ett övergripande verktyg i branschen. Men den som väntar på något gott …
BIM som projekteringsmetod
Trafikverket är nu redo att utveckla och standardisera arbetet med BIM för att utnyttja dess fulla potential. Karrar Ibrahim menar att man har mycket att vinna på att implementera BIM och använda modellen i en anläggnings hela livscykel, det vill säga från koncept till avveckling:
– När vi bara använder BIM i byggnadsfasen utnyttjar vi inte metodens fulla potential. Faktum är att BIM-metoden snarare gör som mest nytta efter anläggningen byggts klart, i förvaltningsfasen. Med hjälp av modellen och den digitala tvilling som den ger kan vi till exempel arbeta med prediktivt underhåll som leder till mer precisa åtgärder och minimala avbrott i trafiken, säger Karrar Ibrahim.
Nu pågår en viktig process med att skapa riktlinjer och standarder som tidigare saknats. Karrar Ibrahim fortsätter:
– Det måste finnas en struktur för hur och vad vi ska ställa för krav på våra leverantörer för att kunna använda BIM på ett effektivt och enhetligt sätt. Det kommer gynna såväl vår verksamhet som resten av branschen.
Ny standard på väg
I ett samarbete med den internationella branschorganisationen BuildingSMART, vars syfte är att driva på digitaliseringen och utvecklingen inom infrastruktur- och fastighetsbranschen, börjar man nu närma sig en ny version av en internationell standard för infrastruktur, Industry Foundation Classes – IFC, för filformat för BIM-filer. Det kommer göra det möjligt för Trafikverket att ställa krav på att samtliga aktuella leverantörer använder samma format. Standarden kommer klargöra hur informationen i BIM-modellen ska struktureras och säkerställa att modellerna är arkivbeständiga. Standarden remissas nu hos medlemsorganisationer och mjukvaruleverantörer och väntas vara klar och kunna implementeras under 2022-2023.
Samtidigt jobbar Trafikverket med att ta fram ett OTL, Object Type Library, för att kunna tydliggöra vilken mängd och typ av information som leverantörer av BIM-modeller ska förhålla sig till framöver. Biblioteket kommer innehålla specifikationer av LOD (Level of Detail) och LOI (Level of Information) för olika delar av en järnvägsanläggning.
– Kraven på LOD och LOI i modellen kommer se olika ut för olika komponenter och utgå från den informationen vi behöver för att kunna arbeta med modellen på ett effektivt sätt i de olika faserna, säger Karrar Ibrahim.
Trafikverket provtrycker just nu dessa koncept via projektet Track Information Model, ett delprojekt under In2Trak3 i EU-programmet Shift2Rail. I projektet undersöks även möjligheten att använda BIM-modeller för att förmedla de krav och regelverk som styr projektering och produktion av en järnvägsanläggning. Syftet är att nå ett oavbrutet och enhetligt informationsflöde under anläggningens hela livscykel.
Ett skifte i branschen
Att övergå från de traditionella 2D-ritningarna till flerdimensionerade virtuella modeller är en vinst för hela branschen menar Karrar Ibrahim. Men det finns utmaningar, inte minst i attityden och kulturen inom branschen.
– Det kommer krävas samarbete och en gemensam vilja att utveckla branschen, både kulturmässigt men även organisatoriskt. Järnvägsbranschen har hållit fast vid traditionella arbetssätt längre än flera andra branscher men jag är övertygad om att branschen nu är mogen för att gemensamt driva detta skifte, säger Karrar Ibrahim och fortsätter:
– Det finns även en del juridiska aspekter att genomarbeta som handlar om hur beställningar ska göras och vilka dokument som kan räknas som juridiskt bindande till exempel. Men på det stora hela kommer en ökad användning av BIM leda till ökad effektivitet i hela branschen genom stabilt informationsutbyte, mer pålitliga kostnadskalkyler och inte minst mer hållbara produkter.